Igår genomfördes ett antal klusterturer. Jag valde Cluster de La Altagracia och Eco-turen för att få höra mer om hur man arbetar med hållbarhet i det klustret. Det är svårt att tro att man arbetar med det när man ser all-inclusivekonceptet och också allt skräp utanför anläggningarna.
Men jo – de gör stora satsningar på detta området. Om jag förstått det hela så är edt många gången USA som ligger bakom dessa satsningar på olika sätt – finansiellt och kompetens.
Ett av de intressanta besöken gick till en ekologisk stiftelse vars mission är att bygga hållbarhet inom flera områden inte bara miljömässigt utan också byggnadsmässigt och ekonomiskt.
Denna stiftelse har stiftare som i sig var pionjärerna inom turismutvecklingen av Punta Cana ( startade för 40 år sedan ). Stiftarna äger flera företag som på olika sätt är beroende av turismen till exempel flygplatsen, hotell, golfbanor med flera. Deras utmaning för några år sedan handlade om att de hade gigantiska kostnader för sin avfallshantering – 75 000 US-dollar och 5-7 ton skräp varje dag – bara på flygplatsen.
I Punta Cana har man byggt upp ett slags testlabb för hållbarhet där man har olika typer av labverksamhet till exempel för vattenrening. Där driver man också olika andra projekt till exempel det s k maskprojektet. För mig som arkitektdotter var det också glädjande att se att de arbetar med hållbar arkitektur. De nya koncept man bygger i form av boendeanläggningar är inte alls stora komplex utan byggnader i samklang med naturen där arkitektur, form, design och materialval är viktiga val som skall bidra till hållbarhet.
Men tillbaks till skräpproblematiken. När man tittat över sina kostnader för avfallshantering konstaterade man att här skulle man nog kunna spara en hel del pengar enom att arbeta annorlunda. Genom det s k maskprojektet har man lyckats sänka kostnaderna från 75000 US-dollar per månad till 4500 US-dollar per månad och dessutom bidra till en bättre miljö. En del av testlabbet utgjordes av en stor varmkompost där man komposterar organiskt material. Så ett viktigt steg här handlade ju om att börja sortera skräpet för att kunna hantera det organiska materialet här. Så det organiska skräp vi som turister hade med från Europa när vi flög hit ligger nu i komposten och omvandlas till mull. Mullen används vid testlabbet för att odla grönsaker till hotellens restauranger. Ett bra sätt att arbeta med närproducerad mat som dessutom ger många andra fördelar. Stiftelsen är en av klustermedlemmarna och delar mer än gärna med sig av kunskap och flera av de större hotellen här har varit vid testlabbet och tagit del av satsningarna som görs.
Ett bra exempel på miljömässigt och ekonomisk hållbarhet.
Men jo – de gör stora satsningar på detta området. Om jag förstått det hela så är edt många gången USA som ligger bakom dessa satsningar på olika sätt – finansiellt och kompetens.
Ett av de intressanta besöken gick till en ekologisk stiftelse vars mission är att bygga hållbarhet inom flera områden inte bara miljömässigt utan också byggnadsmässigt och ekonomiskt.
Denna stiftelse har stiftare som i sig var pionjärerna inom turismutvecklingen av Punta Cana ( startade för 40 år sedan ). Stiftarna äger flera företag som på olika sätt är beroende av turismen till exempel flygplatsen, hotell, golfbanor med flera. Deras utmaning för några år sedan handlade om att de hade gigantiska kostnader för sin avfallshantering – 75 000 US-dollar och 5-7 ton skräp varje dag – bara på flygplatsen.
I Punta Cana har man byggt upp ett slags testlabb för hållbarhet där man har olika typer av labverksamhet till exempel för vattenrening. Där driver man också olika andra projekt till exempel det s k maskprojektet. För mig som arkitektdotter var det också glädjande att se att de arbetar med hållbar arkitektur. De nya koncept man bygger i form av boendeanläggningar är inte alls stora komplex utan byggnader i samklang med naturen där arkitektur, form, design och materialval är viktiga val som skall bidra till hållbarhet.
Men tillbaks till skräpproblematiken. När man tittat över sina kostnader för avfallshantering konstaterade man att här skulle man nog kunna spara en hel del pengar enom att arbeta annorlunda. Genom det s k maskprojektet har man lyckats sänka kostnaderna från 75000 US-dollar per månad till 4500 US-dollar per månad och dessutom bidra till en bättre miljö. En del av testlabbet utgjordes av en stor varmkompost där man komposterar organiskt material. Så ett viktigt steg här handlade ju om att börja sortera skräpet för att kunna hantera det organiska materialet här. Så det organiska skräp vi som turister hade med från Europa när vi flög hit ligger nu i komposten och omvandlas till mull. Mullen används vid testlabbet för att odla grönsaker till hotellens restauranger. Ett bra sätt att arbeta med närproducerad mat som dessutom ger många andra fördelar. Stiftelsen är en av klustermedlemmarna och delar mer än gärna med sig av kunskap och flera av de större hotellen här har varit vid testlabbet och tagit del av satsningarna som görs.
Ett bra exempel på miljömässigt och ekonomisk hållbarhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar